måndag 1 oktober 2012

Läs på Kroksmark!


10 år efter att James Paul Gee skrev ”What video games have to teach us about learning and literacy” ekar argumentet att datorspel använder pedagogiska principer som vi kan använda i skolan. Tomas Kroksmark vid Högskolan i Jönköping har kommit fram till att speldesigners, trots att de inte har pedagogisk utbildning, ändå har en inneboende pedagogisk kompetens som skolan borde ta efter. Jag tänker inte säga så mycket i sakfrågan här annat än att påståendet, liksom James Paul Gees orginalformulering av idén, är fel och att den i sin förlängning kan leda till att man experimenterar med elevers rätt till god undervisning. Den som vill veta mer kan läsa min artikel här, och insändare är på väg.

Vad jag vill ta upp här på bloggen är min fascination över att medieutrymme ges till en person som inte har en aning om vad han sysslar med. Till Ekonyheterna säger Kroksmark idag: – Att man faktiskt via dataspel skulle kunna hitta någonting som skolan skulle kunna utveckla, det tror jag inte så många har tänkt på.

… facepalm 1.

Välkommen till 10 år av spelforskning som nu kulminerat i begreppet Gamification. Ett begrepp som redan är inne på sin ”next generation”. I ekot hänvisas till en ny studie där Kroksmark sökt förklaringar till varför spelare ägnar timmar åt datorspel. Studien skall tydligen inom kort publiceras i någon amerikansk tidskrift heter det (gissa vem som skall följa denna publikationsprocess med intresse, jag har svårt att tro att Simulation &Gaming eller Journal of Game-Based Learning tar in nått om gamification som inte använder gamificationbegreppet). Redan nu finns det dock en artikel där studien redovisas i Didaktisk Tidskrift, en publikation Kroksmark själv är redaktör och ansvarig utgivare för.

… facepalm 2.

Hela grejen med vetenskaplig kvalitetssäkring är att man publicerar sig i journaler med oberoende bedömare. Det är en hörnsten i själva forskningshantverket att man förhåller sig till tidigare forskning i det fält man arbetar i och sedan förankrar de egna resultaten utifrån vad vi redan visste. Så länge ens publik inte ser att forskaren hoppar över fyra decenniers kunskapsproduktion (Simulation & Gaming har givits ut sedan mars 1970) så kan man så klart komma undan med det.  

Simulation & Gaming är inne på sitt 43:e år
 
Hur är då studien gjord? I syfte att undersöka vilka ”pedagogiska principer” datorspel inrymmer och om dessa kan ”överföras till skolmiljö” har Kroksmark intervjuat tre speldesigners. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett ”filosofiskt” och ”postfenomenologiskt” ramverk eftersom speldesigners, enligt Kroksmark, inte kan förväntas ha ”medvetna eller välformulerade kunskaper i pedagogik”. Nu är jag inte kunnig i fenomenologi, och än mindre postfenomenologi, men i stort sett betyder detta att eftersom en person sägs ha kunskaper om något man saknar språk kring, så måste forskaren själv fylla i med tolkningar av vad personen ”egentligen” säger. Tyvärr redovisas inte ett enda utdrag ur intervjuerna vilket innebär att man inte kritiskt kan granska hur informanternas utsagor tolkats. 

Resultatet av den i dunkel höljda analysen är häpnadsväckande. Om bara pedagoger lärde sig att använda spelens former såsom tävlingsmoment, individuell variation, adaptiv feedback etc. skulle det gå lekande lätt att lära sig. För i den icke spelande forskarens värld verkar det vara spelens FORM som gör dem intressanta för spelare.

… facepalm 3.

Hela resonemanget bygger på att motivation och engagemang inför en aktivitet inte har att göra med en aktivitets mening, syfte och mål, utan handlar om hur aktiviteten är strukturerad. Med samma logik skulle man kunna ta vilken aktivitet som helst där ungdomar uppvisar motivation och fråga hur denna aktivitets ”form” kan överföras på skolan. Det vill säga om vi bortser från den situerade mening en aktivitet har och bara ser till den entusiasm utövaren känner, blir det lika relevant att tala om ”nöjesfältets pedagogik” eller ”glassätandets didaktik”. Som kulturyttring är datorspelande en mångtydig arena som erbjuder en rad meningsfulla identiteter för spelaren. Det kan handla om en vilja att avskärma sig, en subversiv arena för att provocera vuxengenerationen, en arena där man får en hög social status eller helt enkelt en plats för avkoppling och nöje. Det är inte en orimlig gissning att det är datorspelandets innehåll, inte dess form, som motiverar spelaren.




6 kommentarer:

  1. Tack! Det behövs verkligen lite mer analys utifrån ett didaktiskt perspektiv och inte bara någon allmän form av "lärande". Det är ju troligt att all undervisning leder till någonting - om den leder till det önskvärda är något helt annat...

    SvaraRadera
  2. Det är klart att formen spelar roll för innehållet. Om inte formen (t ex spelmekanik) funkar för mig sjunker motivationen att utforska innehållet, eftersom balansen mellan svårighetsgrad och skicklighet sätts ur spel. Men just den grejen är inte specifik för just datorspel, och dessutom är det ganska stor skillnad på att konstruera ett spelsystem och att engagera sina elever i biologistudier. Dock håller jag med om att om intresset är tillräckligt stort spelar det mindre roll hur formen för lärandet/fördjupandet ser ut.

    SvaraRadera
  3. (Jag har ingen blogg på Blogger men var tvungen att välja något bland alternativen där jag faktiskt har användare. Ni hittar mig på www.mariamyhr.se /Maria)

    SvaraRadera
  4. Om man nu ens kan separera lärandets form från dess innehåll. De teorier jag arbetar med delar inte den förståelsen av lärande.

    SvaraRadera
  5. Även om rollspel och simuleringar kan ha en plats i undervisningen, känns "gamification" väldigt konstigt. Dels innehåller undervisningen redan problemlösning och dessutom en belöning (kallad "kunskap"), dels är inte det som ska mätas, dvs kunskapskraven, så linjära att det, enligt ig, går att lägga upp undervisningen på det sätt som Kroksmark menar.
    Dessutom - en filosofisk invändning - kan inte fritid få vara fritid och skola vara skola?

    SvaraRadera
  6. "kan inte fritid få vara fritid och skola vara skola" Heir heir..

    SvaraRadera